Rekommendation om meritering baserad på öppen utbildning och öppna lärresurser

Lärarna hör till de viktigaste aktörerna som främjar öppen utbildning, men även många andra aktörer arbetar för öppen utbildning. Till exempel stöder och uppmuntrar högskolorna sina lärare att använda och producera öppna lärresurser och deltar också aktivt i främjandet av öppen utbildning på nationell nivå. Denna rekommendation om meritering baserad på öppen utbildning och öppna lärresurser är i första hand avsedd att fungera som handledning i att beakta lärarnas meriter, men den kan också tillämpas på andra uppgifter och roller som främjar öppen utbildning, till exempel:

• forskare och forskningsprojekt som producerar öppna lärresurser
• studerande som har deltagit i främjandet av öppna lärresurser och annan öppen utbildning
• personer som stöder öppen utbildning i sitt eget arbete, till exempel biblioteksexperter, forskare, undervisningsplanerare och övrig stödpersonal
• påverkare som har kommunicerat om öppen utbildning och inspirerat andra att främja öppen utbildning
• chefer och beslutsfattare som i betydande grad har deltagit i främjandet av öppen utbildning och vars insats har haft omfattande konsekvenser för den öppna undervisningen.

Det är också bra att beakta att samma person kan ha många olika roller och främja öppen utbildning på olika sätt.

Principer att beakta i meritering

Att främja öppen utbildning kräver tid och kompetens av lärare och är en möjlig och viktig del av lärares arbete. Rekommendationen är att organisationer har tydliga kriterier och anvisningar för hur man beaktar främjande av öppen utbildning som en del av bedömningen av en lärares helhetsarbete till exempel vid rekrytering, karriärutveckling, fastställande av lön, finansieringsansökningar och beviljande av priser. Utöver detta rekommenderas i synnerhet högskolor att säkerställa att lärarna har möjlighet att använda sin arbetstid för att främja öppen utbildning och beakta den i sin arbetstidsplan. De viktigaste anvisningarna för beaktande av meriter finns samlade i tabell 1.

Den öppna utbildningens betydelse och vikt kan variera utifrån syftet med bedömningen. De personer som bedöms ska alltid informeras om kriterier och betoningar.

Vid bedömningen av meriter för öppen utbildning ska man beakta också ett flertal andra faktorer utöver antalet publicerade öppna lärresurser samt andra publikationer och meriter. Till exempel ska man beakta:

• Kvalitet: Det lönar sig att anlita experter för att bedöma kvaliteten. När det gäller öppna lärresurser kan man i kvalitetsbedömningen utnyttja de nationella kvalitetskriterierna för öppna lärresurser.
• Genomslagskraft: När det gäller genomslagskraft kan man i bedömningen ta hjälp av nerladdningar och användning av öppna lärresurser, deltagar- eller prestationsmängder i öppna kurser och föreläsningar samt respons på alla dessa. Dock berättar inte dessa siffror allt, utan till exempel utvecklingen av en studerandes kompetens och djupgående inverkan på ett begränsad gemenskap kan vara en större merit än ytlig påverkan på den bredare allmänheten.
• Grad av öppenhet: Utgångspunkten är att ju mer öppen utbildning läraren har främjat, desto större är meriten. Av motiverade skäl kan man vara flexibel med principerna och bedöma till exempel lärresurser med licenser med mer begränsade bearbetningsrättigheter så att de är lika meriterade som helt öppna lärresurser. Orsaken till en lägre grad av öppenhet kan till exempel vara branschspecifik praxis eller särskilda risker gällande innehållet i vissa lärresurser såsom föråldrade uppgifter eller känsligt material.
• Samarbete: En tanke med öppen utbildning är att möjliggöra samarbete mellan lärare samt till exempel mellan lärare och studerande. Till exempel bör det i bedömningen ses som positivt att använda sig av öppna material som andra har skapat när man utarbetar sina egna öppna lärresurser, utvecklar öppna kurser, föreläsningar och lärresurser tillsammans, samt gör de studerande delaktiga i utvecklingen av den öppna utbildningen.
• Den arbetsmängd och kompetens som meriten kräver: Gällande kurser, föreläsningar och lärresurser kan arbetsmängden bedömas till exempel utifrån deras omfattning. Gällande lärresurser kan också typen av lärresurs vara viktig, till exempel kräver det ofta mer arbete och kompetens för att utarbeta en nätkurs eller ett inlärningsspel än att publicera en föreläsningspresentation.

Lärarnas kompetensnivåer

Öppen utbildning och öppna lärresurser kan utvecklas och främjas på många sätt. Var och en kan börja främja öppen utbildning på sin egen kompetensnivå. I takt med att kompetensen utvecklas blir det möjligt för en lärare att främja öppen utbildning och påverka inte bara studerande utan också till exempel andra lärare, den egna organisationen, olika nationella och internationella intressentgrupper inom undervisning och forskning samt samhället i övrigt.

Organisationer bör ge lärare möjlighet att utnyttja sin utveckling för att främja öppen utbildning, till exempel som en del av karriärutvecklingen. Vid bedömningen av öppen utbildning kan man på olika sätt betona olika sätt att främja öppen utbildning och tillhörande meriter som lämpar sig för olika kompetensnivåer. Följande indelning kan utnyttjas för att definiera kompetensnivåerna och de meriter som är kännetecknande för dem.

1. Varje lärare kan främja öppen utbildning till exempel på följande sätt:

• utveckla sin egen kompetens inom öppen utbildning och relaterade frågor (se Kompetenskraven för öppen utbildning),
• utnyttja öppna lärresurser och program i sin undervisning samt
• utnyttja lärmetoder inom öppen utbildning i sin undervisning.

2. När en lärare får mer erfarenhet kan hen främja öppen utbildning till exempel på följande sätt:

• referentgranska öppna lärresurser som gjorts av andra,
• publicera egna öppna och tillgängliga lärresurser,
• vara med och ta fram helt öppna nätkurser (MOOC) eller hålla föreläsningar och kurser som är öppna för allmänheten (t.ex. Studia Generalia),
• hjälpa andra i frågor som gäller öppen utbildning,
• delta i bedömningen av andra lärare i egenskap av expert på öppen utbildning,
• engagera studerande i skapandet av öppna lärresurser samt
• öppet dela eller publicera sina egna lärmetoder (till exempel gällande planering, genomförande eller bedömning av undervisning).

3. En lärare som är djupt insatt i öppen utbildning kan främja öppen utbildning på många olika sätt, till exempel:

• genom att bedriva forskning kring öppen utbildning,
• genom att delta i nationella eller internationella nätverk för öppen utbildning eller projekt samt
• genom att leda nationella och internationella arbetsgrupper eller projekt för öppen utbildning.

Redovisning av meriter

Organisationerna bör ge tydliga anvisningar om hur man ska redovisa meriter i samband med bedömning av öppen utbildning och öppna lärresurser. Meriter med anknytning till öppen utbildning och öppna lärresurser kan redovisas i en CV, undervisningsportfolio eller en organisations forskningsdatasystem. Målet är att man i framtiden ska kunna hämta merituppgifter gällande öppen utbildning och öppna lärresurser direkt från olika datasystem.

I en organisations anvisningar meriterna delas in i öppna lärresurser, forskningsresultat om öppen utbildning, helt öppna kurser och föreläsningar samt öppen utbildning. I mån av möjlighet är det bra att beakta indelningen även i organisationens forskningsdatasystem. Samma indelning kan också tillämpas av lärare som till exempel vill upprätthålla sitt eget CV.

Öppna lärresurser

Beslut om publicering av öppna lärresurser fattas av den som har skapat resurserna. Enligt delpolicyn för öppen tillgång till lärresurser rekommenderas användning av Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi) för publicering av metadata om öppna lärresurser. Biblioteket ökar materialens sökbarhet samt stöder produktionen av metadata och uppföljningen av hänvisningar. I Biblioteket för öppna lärresurser bifogas förutom metadata även en licens som informerar om användarvillkor samt annan dokumentation som underlättar användning av materialet. Biblioteket skapar också en beständig identifierare för öppna lärresurser som gör det möjligt att hitta materialet och hänvisa till det.

I bedömningssituationer lönar det sig att be om att få lyfta fram några resurser av särskilt hög kvalitet. Som hjälp vid valet av öppna lärresurser av hög kvalitet kan man använda de nationella Kvalitetskriterierna för öppna lärresurser. Det utvalda materialet kan beskrivas mera ingående:

• hur effektiv lärresursen har varit (till exempel antal nerladdningar och användare, hänvisningar samt bedömningar av lärresursen)?
• hur lärresursen uppfyller kvalitetskriterierna för öppna lärresurser,
• lärresursens omfattning och/eller den arbetsmängd som använts för att utarbeta materialet,
• lärresurser som skapats i samarbete och vilken roll man har haft i utarbetandet samt
• om lärresursen har publicerats med en begränsad licens (t.ex. en licens som förbjuder bearbetning) – varför har denna licens valts?

Forskningsresultat

Forskningsresultat som redovisas som meriter för öppen utbildning är:

• forskningspublikationer om öppen utbildning och öppna lärresurser
• öppna forskningsmaterial från undervisning.

När man dokumenterar dessa är det bra att följa etablerad praxis för forskningspublikationer och dokumentation av forskningsmaterial.

Helt öppna kurser och föreläsningar

Det lönar sig att anteckna till exempel följande uppgifter om helt öppna kurser och föreläsningar:

• kursens eller föreläsningens ämne och genomförande,
• kursens eller föreläsningens omfattning och/eller den arbetsmängd som använts för att planera den,
• eventuella beständiga identifierare för nätkurser,
• hur effektiva kurserna och föreläsningarna har varit (deltagar- eller prestationsantal samt respons),
• den egna rollen i och det egna bidraget till gemensamt skapade eller hållna föreläsningar och kurser
• avgiftsfrihet eller grund för avgifter för kontaktföreläsningar och -kurser (till exempel täckande av kostnader för ordnande av utbildning).

Verksamhet gällande öppen utbildning

Som meriter för verksamhet gällande öppen utbildning kan man redovisa till exempel följande aktiviteter:

• kurser i öppen utbildning och kompetens som förvärvats på annat sätt (förutom kursprestationer kan kompetens verifieras till exempel med kompetensmärken),
• utnyttjande av öppna lärresurser samt lärmetoder i den egna undervisningen samt respons gällande dessa,
• utveckling och delning av öppna lärmetoder (till exempel en kort beskrivning av den utvecklade praxisen och en hänvisning där man kan bekanta sig närmare med praxisen),
• referentgranskning av öppen undervisning och lärresurser som producerats av andra,
• stöd för och utbildning av andra gällande öppen utbildning,
• nationellt och internationellt samarbete gällande öppen utbildning samt
• ledning av nationella och internationella projekt för öppen utbildning (t.ex. hänvisning till projektdokumentation).

Tabell: Sammanfattning av meritering inom öppen utbildning.