Hur väljer man verktyg och bästa praxis för att skapa öppna lärresurser?

Senast uppdaterad 21.10.2025

Så här kommer du i gång

Innan en lärresurs utarbetas är det bra att den som skapar lärresursen behärskar centrala praxis i anknytning till öppenhet. Dessa omfattar i synnerhet öppna licenser, upphovsrätter och avtal i anknytning till dem, fördelarna med öppenhet och meritering, integritetsskydd i öppna lärresurser samt hantering av lärresursens livscykel.

Att skapa öppna lärresurser kan vara en mycket enkel process som bara omfattar några få verktyg för att stödja upphovsmannens eget tänkande och egen kunskapsbas, men det kan också vara en mycket mångfacetterad process under vilken upphovsmannen utnyttjar flera verktyg och andras sakkunskap. Den här rekommendation syftar till att underlätta valsituationerna på olika ställen i processen vid skapandet av öppna lärresurser genom att komma med frågor och saker att beakta, som är bra att tänka på när man väljer verktyg i olika skeden av processen. Det kan finnas flera olika verktyg och praxis som lämpar sig för den egna lärresursen och de kan ändras med tiden, men vi rekommenderar att åtminstone följande används:

När du börjar producera lärresurser

Vid utarbetandet av öppna lärresurser står verktyg och praxis i fokus, med hjälp av vilka lärresurserna skapas. Det finns många verktyg och praxis, och de varierar bland annat enligt typ av lärresurs – verktygen och praxisen för att skapa och vidareutveckla öppna lärresurser är olika för till exempel videolärresurser och textbaserade lärresurser. Dessutom finns det ofta flera olika verktyg för samma uppgift – till exempel kan man redigera text med ett mycket brett utbud av olika verktyg.

Verktygen för att skapa öppna lärresurser kan i stor utsträckning vara desamma som de som du använder för icke-öppna lärresurser och andra produktioner. När du väljer verktyg och praxis för att skapa och vidareutveckla öppna lärresurser är det dock bra att beakta följande saker

Användarvillkor

När du använder olika verktyg godkänner du samtidigt deras användarvillkor. Som med alla lärresurser lönar det sig att ta reda på vilka rättigheter verktyget behöver för innehållet du producerar och i vilket land det finns (om verktyget lagrar dina uppgifter). I synnerhet finns det frågor om öppenhet relaterade till verktyg när verktyget erbjuder färdiga element (till exempel grafiska element, video, ljud) för att underlätta innehållsproduktionen. Kontrollera i sådana fall om du kan använda dessa även i Creative Commons-licensierade lärresurser. Ofta kan till exempel bilder från bildbanker (stock photos) inte licensieras öppet, så de kan inte användas om syftet är att publicera slutresultatet öppet.

Öppet filformat

Observera i vilka format du kan ladda ner din lärresurs från verktyget. Använd helst standardiserade, allmänna och öppna filformat så att du och andra som använder lärresursen kan använda och redigera lärresursen även oberoende av verktyg. Detta garanterar existensen av lärresursen, även om verktyget inte längre kan användas.

Det lönar sig att publicera materialet även i redigerbart format utöver de egentliga filerna för undervisningsändamål (till exempel för videomaterial publiceras projektfilen för den videoredigerare som använts utöver den färdiga videon).

Verktygets livscykel och lärresursen beroende av ett visst verktyg

Granska verktyget ur dess kontinuitetsperspektiv. Det rekommenderas att välja ett verktyg som utnyttjar öppna filformat och där du kan spara materialet i redigerbart format på din egen enhet. Om du har beslutat att använda ett verktyg där det inte är möjligt ska du undersöka om verktygets framtid är stabil. Fundera också på vad du kan göra nu så att du kan dra nytta av lärresursen och det arbete som utförts i anknytning till den, även om verktyget inte längre kan användas.
Många specialverktyg har en exportfunktion som gör att du åtminstone kan göra någon form av standardkopia av filen, även om dess redigerbarhet inte kan garanteras

Tillgänglighet

Organisationerna har en lagstadgad skyldighet att producera tillgängliga lärresurser. Som skapare av lärresurser möjliggör du med hjälp av tillgängligheten att alla användare kan utnyttja din lärresurs. Hur man gör lärresursen tillgänglig varierar från verktyg till verktyg. Du underlättar öppnandet genom att kontrollera att verktyget har anvisningar om hur man gör lärresurserna tillgängliga, och om du kan och hinner genomföra detta själv.

 

Dataskydd

Det är viktigt att tänka på hurdana praxis du har för att garantera din integritet i varje verktyg. Beakta detta särskilt i video- och bildmaterial. Kan du till exempel göra en inspelning av föreläsningen så att frågedelen (och därmed inlärarnas tal) inte ingår i inspelningen? Om du delar en kopia av din kursplattform, hur kan du då utesluta informationen om deltagarna i kursen? Se till att dataskyddet är tillräckligt för känsliga uppgifter som lagras.

Möjligheter att producera gemensam information

Öppna lärresurser skapas även ofta tillsammans. Fundera på vilka ramar verktyget ger för gemensamt arbete. I gemensamt producerade material är det viktigt att se till att alla förstår principerna för öppen publicering. Detta är särskilt viktigt om lärresursen produceras tillsammans med de studerande. Kom överens om publiceringssättet med organisationen och de övriga aktörerna (plattformar/kanaler, filformat, publikens omfattning, licens, tidpunkt, författarnas eller skaparnas namn/namntecken visas).

 

När du publicerar lärresursen

När lärresursen är färdig för publicering är det mesta av arbetet gjort. Öppna lärresurser är dock avsedda att användas, så det lönar sig att publicera dem på ett sätt som underlättar sökbarheten. För publiceringen kan olika plattformar användas för den egna undervisningen, för en bredare publik och för de närmaste kollegorna eller så kan allt ske med hjälp av en enda publiceringsplattform. När du väljer publiceringsplattform lönar det sig att ägna uppmärksamhet åt följande saker.

Sökbarhet

Ett av syftena med publiceringen är att göra lärresursen sökbar. När du väljer verktyg kan du bedöma sökbarheten genom att kontrollera om det är möjligt att lagra beskrivningsuppgifter om lärresursen i publiceringsplattformen och hurdana uppgifterna är. Du kan också kontrollera på vilket sätt lärresursen kan användas till exempel i bibliotekstjänster och undervisningstjänster. Berätta om din publicerade lärresurs för dina nätverk.

Licensiering

Kontrollera om publiceringsplattformen stöder öppen licensiering. Hur syns licenserna i publiceringsplattformen? Är det möjligt att bläddra endast i lärresurser med vissa licenser? Vilka licenser stöder verktyget? Använd helst publiceringsplattformar med Creative Commons-licenser där licensvillkoren visas tydligt. Kontrollera också om plattformen begär andra rättigheter till ditt innehåll.

Även om man inte kan välja en licens i publiceringsplattformen, kan man lägga till den som en del av lärresursen och en fritt formulerad beskrivning – använd då det textformat som Creative Commons licensväljare anger så exakt som möjligt.

 

Kvaliteten på lärresurser

Fundera på hur väl man kan beakta kvalitetskriterierna för öppna lärresurser i publiceringsplattformen. Detta innebär till exempel om publiceringsplattformen möjliggör (sakkunnig)granskning, om plattformen kan ge de metauppgifter som kvalitetskriteriet kräver, om man kan redigera lärresursen och dess uppgifter i plattformen i efterhand och om det är möjligt att samla in respons på lärresursen med hjälp av plattformen.

 

Livscykel och långvarig lagring av lärresursen

Ofta innehåller lärresursen information som föråldras eller så finns det i övrigt behov av att uppdatera lärresursen. Det är bra att beakta följande frågor när du väljer publiceringsplattform: Kan du uppdatera din lärresurs? Hurdan är uppdateringsprocessen? Vilka andra funktioner (t.ex. versionshantering) finns det på plattformen i anknytning till detta? Om tidpunkten för uppdateringsbehovet är känd vid publiceringen, är det bra att informera även de som använder lärresursen om den.

Kontrollera också vilka villkor som gäller för lagring av lärresursen på publiceringsplattformen. Tar man bort lärresurser då och då? Får man en permanent identifieringskod eller länk till lärresursen?

Tillgänglighet och olika användningssätt

Kontrollera vilka användningssätt publiceringsplattformen tillhandahåller för din lärresurs: Kan man spara lärresursen till sin egen enhet? Kan man använda den i webbläsaren och är de mobilanpassade? Kan andra användare redigera lärresursen direkt? Använd helst publiceringsplattformar som gör det möjligt att ladda ner lärresurser, så att lärresurserna kan användas även oberoende av om man har internetuppkoppling. Dessutom är det bra att välja publiceringsplattformar, där upphovsmannaskapet av redigeringar också tydligt kan anges. Använd för öppnandet av lärresursen helst publiceringsplattformar som inte begränsar lärresursen till exempel endast för användare i din organisation eller endast för inloggade användare.

Tillgänglighet

Kontrollera slutligen om publiceringsplattformen har ett tillgänglighetsutlåtande och hur den beaktar tillgängligheten. Välj publiceringsplattformar där du kan berätta till exempel med hjälp av metadata om tillgängligheten i din egen lärresurs. Ta i beaktande om de som använder lärresursen kan meddela dig om de hittar brister i tillgängligheten i din lärresurs.

 

Organisationens perspektiv

Öppna lärresurser erbjuder synlighet och kontinuitet för organisationens undervisning och kompetens. Ett arbete som utförs öppet medför dock egna utmaningar där de som skapar lärresurserna behöver stöd. Den här rekommendationen definierar vad som är bra för organisationen att beakta i fråga om verktyg och praxis.

Det bra att organisationen är strukturerad och tydligt informerad om följande redan innan skaparna av lärresurserna börjar utarbeta eller öppna lärresurser:

  • vilka aktörer som ansvarar för att stödja skapandet och publiceringen av öppna lärresurser i olika skeden av processen
  • hur man följer upp de lärresurser som produceras i organisationen samt hur de utnyttjas och vad som räknas som lärresurs i uppföljningen
  • hur olika lärmiljöer gör det möjligt att öppna lärresurser
  • vilka (egna eller nationella) anvisningar och policyer för öppna lärresurser som iakttas
  • vilka sätt det finns att stärka personalens kompetens i öppna lärresurser.

Stöd för produktionen av lärresurser

Organisationerna har flera olika praxis och verktyg för att skapa och vidareutveckla öppna lärresurser. Det är bra att verktyg som är avsedda för att skapa öppna lärresurser garanterar en lång livscykel och möjlighet att uppdatera lärresurserna. Möjligheten att använda öppna filformat är särskilt viktigt. Det är bra att man i verktygen utöver publiceringsversionen även har möjlighet att spara en redigerbar version i öppet filformat, så att det går att uppdatera lärresursen även om verktyget inte längre finns att tillgå.

Det är bra om organisationen har rekommendationer med information om vilka verktyg som används i organisationen för att skapa lärresurser. Dessutom ska organisationen ha anvisningar om användningen av verktyg och till exempel om val av olika filformat. I anvisningarna är det bra att nämna vilka begränsningar som är förknippade med verktygen och hurdana lärresurser man kan utarbeta och öppna med hjälp av dem. Dessutom lönar det sig att inkludera råd i anvisningarna om hur man med hjälp av verktyget kan skapa tillgängliga lärresurser. Utöver anvisningarna är det bra att ha tillgång till utbildning och hjälp av stödpersoner för användningen av de valda verktygen och processen för att skapa lärresurser.

Ofta räcker inte enbart de tjänster som organisationen tillhandahåller för att stöda behovet av mångsidiga lärresurser. En organisation som på ett bra sätt beaktar behoven av öppna lärresurser beaktar detta och stöder och ger anvisningar till dem som skapar öppna lärresurser.

En verksamhetskultur med samarbete

Det lönar sig för organisationen att uppmuntra till att skapa öppna lärresurser i samarbete. Man kan också söka samarbetspartner i andra organisationer, så det är bra att uppmuntra personalen i den egna organisationen att bilda omfattande nätverk. I projektarbetet uppstår samarbete naturligt, så redan i planeringsskedet är det bra att fundera på om projektet kan omfatta skapande av öppna lärresurser.

Det är lättare att komma överens om den gemensamma produktionen med hjälp av en öppen licens än genom avtal om nyttjanderätt mellan projektparterna. Organisationen bör därför ge anvisningar om sådant som det skulle vara bra att komma överens om i vid gemensamt skapande av öppna lärresurser, som till exempel publicering av lärresurserna, licensiering, omnämnande av namn och bakgrundsorganisationer samt eventuell uppdatering. Rekommendationen om upphovsrättsliga frågor som ska beaktas vid publicering av öppna lärresurser ger bra tips. Som ett konkret hjälpmedel kan organisationer erbjuda olika avtalsunderlag för lärresurser med flera upphovsmän.

Även inlärarna kan delta i att skapa öppna lärresurser. Det lönar sig för organisationen att fundera färdigt på praxis för hur man beaktar inlärarnas andel i skapandet av lärresurser. När man funderar över praxis kan man utnyttja Rekommendationen om upphovsrättsliga frågor som ska beaktas vid publicering av öppna lärresurser, som omfattar ett eget avsnitt om lärresurser som skapas med inlärarna.

I verktygen som organisationen tillhandahåller är det bra att ha möjlighet att utveckla öppna lärresurser tillsammans och även över organisationsgränserna. Dessutom är det bra att ge närmare anvisningar om hur verktygen kan utnyttjas i både samarbetet mellan olika organisationer och i samarbete med inlärarna.

Kvalitetssäkring av lärresurser

Publiceringen av öppna lärresurser är ett kritiskt skede för organisationerna i de öppna lärresursernas livscykel eftersom öppna lärresurser också ger en inblick i organisationen – en omsorgsfullt färdigställd öppen lärresurs får mer uppskattning än lärresurser som publicerats ofullbordade. Det lönar sig för organisationen att se till att de öppna lärresurser som är kopplade till den är av så hög kvalitet som möjligt när de publiceras. Som hjälp för att säkerställa kvaliteten kan man använda Kvalitetskriterierna för öppna lärresurser, och dessutom kan organisationen ha preciserande praxis om kvaliteten på öppna lärresurser. Konkreta stödtjänster är till exempel stöd för språkvård och redaktionellt arbete av lärresurser.

Lagen förpliktar organisationen att säkerställa tillgängligheten i innehåll på webben som den tillhandahåller, och dessutom är tillgängligheten ett av områdena inom kvaliteten. Tips för att stödja tillgängligheten till öppna lärresurser finns i Handboken i tillgänglighet till öppna lärresurser. Konkreta exempel på stöd är automatiska textningsverktyg för videor eller avtal med textningstjänster. Tillgängligheten till öppna lärresurser ökas även av att de finns tillgängliga på användarnas egna språk. Därför lönar det sig för organisationen att fundera på vilka lärresurser det är bra att översätta till olika språk och hur översättningsprocessen fungerar.

Det lönar sig för organisationen att instruera dem som skapar öppna lärresurser om hurdana lärresurser som ska ange organisationens namn och eventuella andra kontaktuppgifter, och hurdana lärresurser som inte får ange dem. Det är också bra att ge närmare anvisningar om till exempel organisationens logotyp och grafiska utseende.

Organisationen ska se till att de öppna lärresurser som är kopplade till den har skapats och publicerats med respekt för alla parters upphovsrätter. Som hjälpmedel kan man utnyttja Rekommendation om upphovsrättsliga frågor som ska beaktas vid publicering av öppna lärresurser. Det är bra för organisationen att tillhandahålla anvisningar och närstöd om upphovsrätt och licenser som används för öppna lärresurser. Som konstaterats ovan, är det skäl att erbjuda information om hur man ingår avtal om de lärresurser som skapats i samarbete.

Publicering av lärresurser

Det är bra om organisationen har en rekommendation om publiceringsplattformar för öppna lärresurser. Det är skäl att i rekommendationen anteckna principerna för valet av publikationsplattform och om man till exempel vill spara olika typer av lärresurser på olika plattformer. Dessutom lönar det sig att kontrollera att lärresurser som publicerats på de rekommenderade publiceringsplattformarna säkerhetskopieras tillräckligt väl. Bra alternativ till publiceringsplattformar är öppna plattformar som blivit standarder, såsom det nationella Biblioteket för öppna lärresurser.

Det är bra om organisationen ger anvisningar till dem som skapar öppna lärresurser om hur uppgifter som beskriver lärresursens innehåll publiceras. Det rekommenderas att beskrivningarna av nationellt öppna lärresurser publiceras i Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi). Det är bra om organisationen har stöd för att utarbeta beskrivningar av lärresurserna.

Organisationen kan använda egna lärplattformar för antingen extern eller intern användning. Om plattformen även är tillgänglig för personer utanför organisationen kan den vara en möjlig plattform för att lagra öppna lärresurser. Det skulle vara bra om lärplattformar som används endast intern inom organisationen omfattar en möjlighet att ladda ner de lärresurser som exporterats till plattformen till sin egen dator. För lärplattformar avsedda för extern användning rekommenderas det att man använder MPASSid- och Haka-autentisering för att underlätta samarbetet mellan organisationer.

Det lönar sig för organisationen att i sin egen kommunikation presentera öppna lärresurser som organisationens personal har skapat. För skaparna är det bra att tillhandahålla anvisningar om lärresursernas sökbarhet och profilering med dem.