Vad är tillgänglighet?
Tillgänglighet innebär att så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna.
En tillgänglig öppen lärresurs stöder de studerandes jämlikhet och delaktighet. I en tillgänglig öppen lärresurs är innehållet förståeligt och materialet tekniskt lätt att använda både på en webbplats och i mobila applikationer. Teknisk tillgänglighet täcker materialets läsbarhet med hjälp av assisterande teknik. Fysisk tillgänglighet har beaktats i samband med tillgänglighet i lokaler och miljö.
Ett tillgängligt innehåll är till nytta för en stor grupp människor. Tillgänglighet gynnar i synnerhet dem som har en konstaterad skada eller funktionsvariation. I en hälsoundersökning för studerande nämnde många läs- och koncentrationssvårigheter som kan underlättas med tillgängliga läromedel (Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016).
Personer som lider av tillfälliga begränsningar, såsom sjukdom, olycksfall eller störande miljöfaktorer, har nytta av att läroinnehåll finns tillgängliga i många olika former, till exempel som textad video. En studerandes begränsade språkkunskaper eller svaga IT-färdigheter kräver att läromaterialet är tillgängligt.
Delområden för tillgänglighet
Tillgänglighet kan granskas med tanke på tekniskt genomförande, användarvänlighet samt innehållets tydlighet och begriplighet. En webbtjänst som är tekniskt väl genomförd, dvs. följer HTML-standarden och WCAG-anvisningarna, har en felfri och logisk källkod. En tekniskt väl genomförd tjänst fungerar väl med olika enheter och assisterande teknologier, såsom talstyrning och skärmläsningsprogram.
Användarvänlighet innebär:
- att webbtjänstens användargränssnitt är tydligt
- att helheten är lätt att gestalta
- att navigeringen är tydlig
- att sidan, funktionen eller innehållet man sökt efter hittas smidigt.
I praktiken ska lärresursens huvudsakliga innehåll alltså tydligt skilja sig från andra element. I digitala lärmiljöer bör man också fästa uppmärksamhet vid navigering och namngivning av material så att det är lätt för alla att studera i dem och möjligt att fungera självständigt.
Innehållets begriplighet är en central del av en tillgänglig webbtjänst och möjliggör inlärning. Innehållet bygger på ett tydligt språk och logiska helheter. Olika studerande har olika sätt att upptäcka och förstå den information som presenteras för dem – att erbjuda innehåll som kan observeras med olika sinnen främjar det individuella lärandet. Studerande som har en sensorisk funktionsvariation eller inlärningssvårigheter eller vars modersmål inte är svenska har särskilt nytta av att erbjudas alternativa material.
Reglering av tillgänglighet
Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) fastställer miniminivån för webbtjänsters tillgänglighet (AA) utifrån WCAG 2.1.-standarden. Lagen grundar sig på Europeiska unionens direktiv (2016/2102) om tillgänglighet gällande offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer som trädde i kraft 2.12.2016. Enligt direktivet ska alla digitala tjänster och s.k. publicerat material vara tillgängliga. I Finland övervakar Regionförvaltningsverket i Södra Finland att lagen följs. Lagen gäller organisationer som verkar som myndigheter (t.ex. yrkeshögskolor och universitet samt kommuner). Förutom myndigheter gäller tillgänglighetskraven offentligrättsliga inrättningar, sådana föreningar, organisationer och tjänster vars verksamhet stöds med offentliga medel samt en del tjänsteleverantörer inom den privata sektorn (banker, försäkringsbolag).
Innehållet på webbtjänster och webbplatser för myndigheter och offentligrättsliga instanser ska uppfylla tillgänglighetskraven. Kraven gäller allt innehåll som publiceras på webben: text, bild, video och olika filer. Lagen gäller dock endast en del av de filer som delas eller visas på nätet – videor och ljudfiler som publicerats tidigare än 23.9.2020 samt dokumentfiler som publicerats tidigare än 23.9.2018 omfattas inte av lagen.
Enligt universitetslagen och yrkeshögskolelagen behöver lagen inte tillämpas på undervisning när en webbplats eller mobil applikation produceras i samband med undervisningen och används i en begränsad grupp under en viss tid. Tillgänglighetskraven i lagen gäller inte heller direkta videosändningar.
Varje organisation som omfattas av lagens tillgänglighetskrav ska ta fram ett tillgänglighetsutlåtande för sina webbplatser och mobila applikationer och publicera det på sin webbplats. Eventuella avvikelser från tillgänglighetskraven (t.ex. brister i tillgängligheten på webbplatser eller i Microsoft Office-dokument) och möjlighet att ge respons på tillgängligheten ska anges i tillgänglighetsutlåtandet.
Hur tillgängliga är optimala öppna lärresurser och lärmiljöer ur den studerandes synvinkel?
Tillgänglighet är till för alla, eftersom den gör det lättare och smidigare för alla att använda läromedel och lärmiljöer. Nästan oundvikligen uppstår situationer där de olika delfaktorerna i tillgängligheten är till nytta – till exempel underlättar en tillräcklig kontrast i lärresursen om användaren försöker läsa materialet i klart solljus.
I bästa fall är planeringsprincipen Design for All tydlig i den tillgängliga öppna lärresursen och lärmiljön. Enligt principen har man i lärresursen och lärmiljön redan som utgångspunkt strävat efter att beakta mångahanda studerandegrupper och användningssituationer, vilket i sin tur stöder studerandenas jämlikhet och sociala delaktighet.
Med tanke på en användare av tillgängliga öppna lärresurser eller lärmiljöer är Design for All-principen till hjälp i följande frågor:
1) Lärresursen och lärmiljön kan användas på ett jämlikt sätt. När en lärresurs och lärmiljö utarbetas ska jämlika användningsmöjligheter säkerställas. Till jämlika användningsmöjligheter hör till exempel att beakta olika enheter och nätförbindelser samt de studerandes varierande språkkunskaper. Jämlika användningsmöjligheter förhindrar också att studerande eller studerandegrupper pekas ut.
2) Lärresursen och lärmiljön kan användas flexibelt. Det är möjligt att anpassa en lärresurs eller lärmiljö så att den motsvarar specifika behov samt tillgängliga enheter och program med olika individuella inställningar och egenskaper. I bästa fall kan det till exempel i samma material till och med olika alternativ som lämpar sig för olika inlärningssätt.
3) Lärresursen och lärmiljön är lätta att använda. Lärresursen eller lärmiljön är inte för komplicerade, utan de kan användas av studerande oberoende av tidigare erfarenhet, färdigheter, språkkunskaper, koncentration eller tillgängliga enheter och program.
4) Man har förebyggt möjligheter till felaktig användning och förståelse av lärresursen och lärmiljön. När en studerande inte behöver fundera på felmeddelanden kan hen koncentrera sig på innehållet i lärresursen eller lärmiljön. En tillgänglig lärresurs förhindrar eventuella missförstånd, och då kan den studerande vara säker på att hen har tagit till sig innehållet på rätt sätt.
5) Lärresursen och lärmiljön uppmuntrar till att lära sig mer. En tillgänglig lärresurs och lärmiljö ger goda inlärningsupplevelser och hjälper studerande att lära sig.
6) Öppenhet sprider god tillgänglighetspraxis. Om lärresurser och lärmiljöer är öppna kan ta efter goda exempel och utveckla dem vidare. På så sätt sprids god tillgänglighetspraxis för lärresurser och lärmiljöer snabbt på bred front, vilket också hjälper de studerande.
Vad ska man göra om en studerande upptäcker brister i tillgängligheten i en lärresurs?
Redan användarupplevelsen kan synliggöra att en lärresurs är bristfälligt tillgänglig. En studerande kan till exempel märka att lärresursen inte kan användas utan mus eller att det saknas textning i den video som läraren delar. Studeranden kan också i vissa fall bedöma lärresursens tillgänglighet med samma verktyg som lärresursens upphovsmän, till exempel när man granskar färgkontrasten.
Det lönar sig att först ge respons på bristerna i tillgängligheten i den öppna lärresursen till den som skapat lärresursen eller till den lärare som använt den i sin undervisning. Om upphovsmannen eller läraren arbetar vid en högskola eller i en annan organisation där tillgänglighetskraven gäller, är hen skyldig att svara på responsen och erbjuda lärresursen i en form som är lämplig för användaren. Även om tillgänglighetskraven inte gäller en lärresurs ger responsen hen möjlighet att förbättra sitt läromaterial.
Om den som skapat lärresursen eller den lärare som utnyttjat den inte svarar på responsen eller erbjuder en ersättande lärresurs trots att hen enligt lagen borde göra det, lönar det sig att kontakta upphovsmannens eller lärarens bakgrundsorganisation. Bakgrundsorganisationen borde använda sig av antingen en webblankett eller e-post för tillgänglighetsrespons, och svaret på responsen borde komma inom två veckor. Om svaret på responsen inte är tillfredsställande eller det inte kommer något svar alls, kan den studerande kontakta Regionförvaltningsverket i Södra Finland och lämna en begäran om utredning eller ett klagomål om brister i tillgängligheten.
Hur ska du som upphovsman beakta tillgänglighet?
Det är bra att beakta tillgängligheten redan när du planerar en lärresurs, och det lönar sig att bearbeta lärresursen med tillgänglighet i åtanke. När du delar din öppna lärresurs ger du andra möjlighet att förbättra dess tillgänglighet.
En upphovsman som beaktar tillgänglighet:
- bekantar sig med tillgänglighetsanvisningarna
- använder sig av tillgänglighetsegenskaperna hos de verktyg och miljöer som används
- beskriver lärresursens tillgänglighet och dess eventuella begränsningar
- lyssnar på respons och utveckla materialet utifrån den.
Du kan beakta tillgängligheten i din lärresurs på följande sätt:
|
Ämne |
Exempel på beaktande |
Mer information |
Verktyg |
|
|
Ett tydligt och begripligt språk |
Använd ett tydligt allmänspråk som alla studerande lätt kan förstå. Redogör för främmande termer som använts. |
Institutet för de inhemska språken En tillgänglig webbtext
|
||
|
Användning av verktyg för att skapa en tydlig och logisk struktur |
Dela in materialet under rubriker som beskriver materialet så att de studerande får information om lärresursens struktur. Utnyttja programvarans färdiga stilverktyg. Namnge länkar på ett överskådligt sätt. |
Anvisningar för tillgängliga dokument på webbplatsen Saavutettavasti.fi eOppivas kurs: Tillgängliga dokument på webben
|
Använd en applikations egna stilverktyg för att skapa och kontrollera tillgängligheten. |
|
|
Icke-textuella element och alternativa presentationssätt |
Beakta text- och färgkontraster så att det är så lätt som möjligt att upptäcka olika innehåll i materialet. Kontrollera att materialet även fungerar i svartvitt. Skriv textalternativ för icke-textuella element: bildtexter eller alternativa texter för bilder samt textning, alternativ text eller bildtolkning för video- och audioupptagningar. |
I anvisningen Textning av videor främjar tillgängligheten tydliggörs skillnaderna mellan olika textningssätt (open eller closed captions) |
Tillgänglighetstillägg för webbläsare, till exempel NoCoffee-tillägget i Chrome Kontrollverktyg för kontraster Det är lätt att göra en tillgänglighetsgranskning av videor (www.saavutettavasti.fi) |
|
|
Sökbarhet av material och dess innehåll |
|
Ordlista för tillgänglighetsmetadata Anvisningar för att lägga till metadata
|
||
|
Materialets användbarhet med olika enheter och i miljöer |
Använd filformat och lösningar som gör det möjligt för användaren att anpassa utformningen efter sina behov. |
Jämförelse av Epub och PDF-format (på engelska) |
||
|
Utnyttja tillgängliga materialHyödynnä saavutettavia materiaaleja |
När du utnyttjar material som andra producerat i undervisningen ska du kontrollera att materialet är tillgängligt, t.ex. att det har textning. |
Du hittar tillgängliga läromedel t.ex. på Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi) |
Hur ska en organisation ansvara för och stöda tillgänglighet?
Lagstiftningen fastställer miniminivån för webbtjänsters tillgänglighet. I Finland är det Regionförvaltningsverket i Södra Finland som övervakar att lagen följs, och webbplatsen tillganglighetskrav.fi, som upprätthålls av regionförvaltningsverket, stöder aktörerna.
En organisation bedömer för vilka lärresurser tillgänglighetskraven gäller och vad kraven innebär i dess verksamhet. Tillgänglighetskraven behöver enligt den nuvarande lagstiftningen inte tillämpas när lärresursen används för en begränsad grupp under en viss tid eller på försök.
Redan nu lönar det sig för en organisation att granska tillgänglighetsdirektivet (European Accessibility Act) som godkändes 2019. Direktivet utvidgar kraven på nya produkter och tjänster, till exempel elektroniska böcker och enheter samt program som används för att läsa dem. Målet är att direktivet ska införlivas i den nationella lagstiftningen senast 28.6.2022 och träda i kraft i juni 2025.
Tillgänglighet kan ses som en del av användarorienterad utveckling av tjänster i syfte att stöda inlärning och deltagande. Tillgänglighet stöder högklassig produktion och utnyttjande av lärresurser i organisationer.
I en organisations verksamhet beaktas de skyldigheter som lagen kräver och de anvisningar som utarbetats ur användarens och upphovsmannens synvinkel.
Åtgärder för organisationer:
- Organisationen fastställer hur tillgänglighet förverkligas i dess verksamhet.
- Organisationen ansvarar för åtgärder gällande tillgänglighet och ordnar de resurser som behövs för åtgärderna.
- Organisationen ger stöd och anvisningar för fullgörande av lagstadgade skyldigheter och erbjuder tillräcklig juridisk rådgivning.
- Organisationen stöder kontinuerlig utveckling av lärresurser.
- Organisationen utnyttjar och delar god praxis för förverkligande av tillgänglighet.
- Organisationen satsar på att stärka personalens kunskaper om tillgänglighet.
- Organisationen tar emot tillgänglighetsrespons och svarar på responsen inom 14 dygn.
En organisation som stöder tillgänglighet väl har utöver de uppgifter som lagen förutsätter följande:
- Fastställda tillgänglighetsmål och kontinuerlig uppföljning av dem.
- Anvisningar för utarbetande av tillgängliga lärresurser och bedömning av lärresursernas tillgänglighet (se tidigare punkter i rekommendationen gällande användarens och upphovsmannens synvinklar).
- Introduktion till förverkligande av tillgänglighet för hela personalen och särskilt för sakkunniga inom stöd för inlärning och studier.
- Stöd för lärresursers upphovsmän vid utarbetande och användning av tillgängliga lärresurser.
- Stöd för användare av lärresurser.
- Dokument gällande tillgänglighet (tillgänglighetsutlåtande, tillgänglighetsrespons) och de behandlingssätt som överenskommits för dem
