Målet med uppföljningen av öppen vetenskap och forskning är att
- Stöda organisationernas utvecklingsarbete inom öppen vetenskap
- Stöda och verifiera att de mål som fastställts i deklarationen och riktlinjerna uppnås
- Få en helhetsbild av den finländska vetenskapens öppenhet.
I uppföljningen används i möjligaste mån befintlig och jämförbar information ur Datalagret för forskningsinformation. Dessutom samlar man i uppföljningen in information med hjälp av en enkät. Enkätens roll som informationskälla för uppföljningen minskar i takt med att informationen som samlas i Datalagret för forskningsinformation ökar. I början har enkäten en central roll.
Centrala dokument:
- Uppföljningsmodell för öppen vetenskap och forskning
- Indikatorer som används i uppföljningen av öppen vetenskap och forskning
- Bedömning av de totala kostnaderna för öppen publicering
Utveckling av uppföljningen 2026
Vid sitt möte i oktober 2025 inrättade den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning en strategisk arbetsgrupp för att vidareutveckla uppföljningsmodellen. Arbetsgruppen består av sex styrgruppsmedlemmar och suppleanter som representerar olika forskningssektorer.
För att stödja arbetsgruppen har en expertgrupp bestående av åtta personer från olika forskningsorganisationer samlats. De är bland de som svarade på uppföljningsenkäten i sina respektive organisationer.
Grupperna arbetar i nära samarbete både med varandra och med styrgruppen. Målet är att uppdatera principerna för framtida uppföljningsomgångar under våren. En eventuell nationell konsultation om uppföljningsprinciperna kommer att hållas hösten 2026.
Sekretariatet för den nationella samordningen av öppen vetenskap och forskning organiserade en enkät för att stödja utvecklingsarbetet bland de som svarade på AVOTT-uppföljningen 2024. Totalt inkom 31 svar.
- Anonymiserade svar på enkäten (i finska)
Tidtabell för uppföljningen
Uppföljningen genomfördes första gången år 2022. Uppföljningen 2022 var lätt och grundade sig i stor utsträckning på befintliga och kända indikatorer samt på den europeiska uppföljningens behov. Uppföljningen 2024 är mer omfattande. I december 2024 fattade den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning beslut om genomförandet av uppföljningen 2026 och om de indikatorer som ska användas. Beslutet kompletterades vid mötet i maj 2025.
Enkäten för 2026 års uppföljning är öppen 4.5.–15.6.2026.
Resultaten av uppföljningen publicerades på webbplatsen forskning.fi i oktober 2026 och enkätresultaten blir öppet tillgängliga efter publiceringen.
Indikatorer och poängsättning
Utifrån uppföljningens indikatorer fastställs öppenhetsprofiler för organisationerna samt nivån på öppen vetenskap och forskning. År 2022 användes begränsade indikatorer. De kompletteras så att alla delområden omfattas i uppföljningen 2024. Principerna för poängsättningen är transparenta och tillgängliga för alla.
Varje indikator har poängsatts. Poängen är antingen "grundpoäng" eller "tilläggspoäng". Grundpoängen gäller praxis som är viktig för alla organisationer med tanke på implementering av policyerna. Tilläggspoängen gäller praxis som ännu är ny, under utveckling eller ger mervärde. Principen för poängsättning är att samma typ av frågor ger samma poäng. Dessutom ger frågor som kräver mer arbete av organisationen högre poäng.
Med hjälp av poängen fastställs en organisations öppenhetsgrad för varje delområde. Öppenhetsgraden inom ett delområde (1–5) bestäms enligt hur många procent organisationen har fått av maxantalet grundpoäng å ena sidan och de sammanlagda poängen å andra sidan. En modell som bygger på procenttal gör det möjligt att i framtiden lägga till nya indikatorer till uppföljningen, och den är skalbar enligt hur öppen vetenskap och forskning utvecklas.
Öppenhetsgraden på de olika delområdena bildar en organisations öppenhetsprofil. Profilen synliggör organisationens öppenhetsgrad på olika delområden (publikationer, forskningsmaterial och -infrastrukturer, utbildning samt forskningskultur), och vid behov kan öppenhetsgraden också undersökas med fokus på verksamhetssätt (styrande dokument, tjänster, samarbete och output).
Utgående från profilen görs också en helhetsbedömning av organisationens öppenhet. I helhetsbedömningen finns det fem nivåer utöver utgångsnivån. Nivåerna har definierats så att uppflyttning till nästa nivå kräver antingen ett steg uppåt på två delområden eller två steg uppåt på ett delområde (med andra ord ett medelvärde på ett halvt steg). För att nå högre nivåer i helhetsbedömningen krävs det dessutom att alla delområden i profilen höjs något.
Upprättandet av uppföljningsmodellen
Den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning tillsatte år 2020 en arbetsgrupp för att utveckla följande generations uppföljningsmodell för öppen vetenskap och forskning i Finland. Utöver arbetsgruppen har expertmedlemmarna i samordning av öppen vetenskap och forskning deltagit i utvecklingen av uppföljningsmodellen genom samskapande i maj 2020, och uppföljningsmodellen kommenterades öppet på nationell nivå 27.9–1.11.2021. Uppföljningsmodellen kommenterades av 54 organisationer.
