Uppföljning

Senast uppdaterad 3.6.2022

Den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning tillsatte år 2020 en arbetsgrupp för att utveckla följande generations uppföljningsmodell för öppen vetenskap och forskning i Finland. Utöver arbetsgruppen har expertmedlemmarna i samordning av öppen vetenskap och forskning deltagit i utvecklingen av uppföljningsmodellen genom samskapande i maj 2020, och uppföljningsmodellen kommenterades öppet på nationell nivå 27.9–1.11.2021. Uppföljningsmodellen kommenterades av 54 organisationer.

Målet med uppföljningen av öppen vetenskap och forskning är att stöda organisationernas utvecklingsarbete inom öppen vetenskap, stödja och verifiera att de mål som fastställts i deklarationen och riktlinjerna uppnås samt att få en helhetsbild av den finländska vetenskapens öppenhet. I uppföljningen används i möjligast hög grad befintlig och jämförlig information ur Datalagret för forskningsinformation. Dessutom samlar man i uppföljningen in information med hjälp av en enkät. Enkätens roll som informationskälla för uppföljningen minskar i takt med att informationen som samlas i Datalagret för forskningsinformation ökar. I början har enkäten en central roll.

Centrala dokument:

Tidtabell för uppföljningen

Uppföljningen genomförs första gången 2022. Uppföljningen 2022 är lätt och grundar sig i stor utsträckning på befintliga och kända indikatorer samt på den europeiska uppföljningens behov. Uppföljningen 2024 är betydligt mer omfattande. Att testa dess indikatorer är en central uppgift för samordningen av öppen vetenskap och forskning under 2022. Hela forskningssamfundet inbjuds att delta i pilotprojektet. Den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning fattar beslut om indikatorer för 2024 års uppföljning våren 2023.

Resultaten av uppföljningen publiceras på webbplatsen forskning.fi och enkätresultaten kommer att vara öppet tillgängliga.

Indikatorer och poängsättning

Utifrån uppföljningens indikatorer fastställs öppenhetsprofiler för organisationerna samt nivån på öppen vetenskap och forskning. År 2022 används begränsade indikatorer. De kompletteras så att alla delområden omfattas i uppföljningen 2024. Principerna för poängsättningen är transparenta och tillgängliga för alla.

Varje indikator har poängsatts. Poängen är antingen "grundpoäng" eller "tilläggspoäng". Grundpoängen gäller praxis som är viktig för alla organisationer med tanke på implementering av policyerna. Tilläggspoängen gäller praxis som ännu är ny, under utveckling eller ger mervärde.

Med hjälp av poängen fastställs en organisations öppenhetsgrad för varje delområde. Öppenhetsgraden inom ett delområde (1–5) bestäms enligt hur många procent organisationen har fått av maxantalet grundpoäng å ena sidan och de sammanlagda poängen å andra sidan. En modell som bygger på procenttal gör det möjligt att i framtiden lägga till nya indikatorer till uppföljningen, och den är skalbar enligt hur öppen vetenskap och forskning utvecklas.

Öppenhetsgraden på de olika delområdena bildar en organisations öppenhetsprofil. Profilen synliggör organisationens öppenhetsgrad på olika delområden (publikationer, forskningsmaterial och -infrastrukturer, utbildning samt forskningskultur), och vid behov kan öppenhetsgraden också undersökas med fokus på verksamhetssätt (styrande dokument, tjänster, samarbete och output).

Utgående från profilen görs också en helhetsbedömning av organisationens öppenhet. I helhetsbedömningen finns det fem nivåer utöver utgångsnivån. Nivåerna har definierats så att uppflyttning till nästa nivå kräver antingen ett steg uppåt på två delområden eller två steg uppåt på ett delområde (med andra ord ett medelvärde på ett halvt steg). För att nå högre nivåer i helhetsbedömningen krävs det dessutom att alla delområden i profilen höjs något.