Sekretariatet för öppen vetenskap och forskning har sammanställt en självutvärderingsrapport som publicerades under höstdagarna i öppen vetenskap 2021. I rapporten betonas särskilt sakkunnignätverkets betydelse och sekretariatets centrala roll.
Syftet med självutvärderingen var att bedöma hur Samordningen av öppen vetenskap och forskning fungerar, särskilt gällande öppenhet och gemenskap: Vad har Samordningen åstadkommit under de senaste tre åren? I vilken riktning ska verksamheten utvecklas i framtiden? Rapporten utgår från tre centrala frågor:
- Har samordningen fungerat öppet och fått med hela forskningssamfundet i samskapande?
- Vad har Samordningen ägnat sig åt och hur har man främjat öppen vetenskap och forskning?
- Hur kan Samordningen på bästa sätt stödja nästa skede i utvecklingen, dvs. verkställande av policyer?
Framåt med hjälp av sakkunniga
Samordningens mandat har från första början baserats på samskapande, och det har varit öppet för alla att delta. Enligt självutvärderingsrapporten anses just öppenhet som en av de största fördelarna med verksamheten. I en modell som är baserad på frivillighet söker sig oftast just de mest sakkunniga till expertgrupperna, och då fungerar grupperna också som förmedlare av kunskap om öppen vetenskap och forskning. I rapporten dras slutsatsen att lärdomar från andra experter har varit en viktig motivation att delta i samordningen.
I rapporten beräknas att expertgruppernas medlemmar bidrar med totalt 23 000 timmar arbete till förmån för koordinationen. Förvandlat till ekonomisk insats motsvarar detta över 720 000 EUR, vilket återspeglar experternas och deras bakgrundsorganisationers starka engagemang. Sekretariatet för öppen vetenskap och forskning, vars verksamhet ses som kostnadseffektiv, utgör ett viktigt stöd för experternas arbete.
Samordningen får saker till stånd
Rapporten täcker Samordningens verksamhet under de tre senaste åren. Till de betydande insatserna hör både förverkligandet av en helt ny och internationellt unik samordningsstruktur och en bred policyhelhet. Både Samordningen och policyerna anses ha ökat betydelsen av öppen vetenskap och forskning i forskningssamfundets organisationer samt bidragit till att arbetet för att främja öppen vetenskap har blivit mera systematiskt.
I rapporten framhålls att sekretariatet har varit särskilt framgångsrikt i att kommunicera mångsidigt och i många kanaler om öppen vetenskap och forskning. Dessutom presenterar rapporten samordningens omfattande evenemangsproduktion och priserna i öppen vetenskap.
Utmaningar och nya ingångar
I självutvärderingsrapporten nämns särskilt resurser som en utmaning för koordinationen. Sekretariatets stöd är viktigt för sakkunnigarbetet, men sekretariatet har inte alltid möjlighet att bistå expertgrupperna i den utsträckning de önskar. Inom expertgrupperna återspeglas de begränsade resurserna i vissa fall i att arbetsuppgifter hopar sig hos de mest aktiva medlemmarna.
Enligt rapporten kan det begränsade antalet aktiva sakkunniga också återspeglas i smalare perspektiv och i differentiering av Samordningen från resten av forskningssamfundet. Om Samordningen bildar en siloliknande gemenskap av likasinnade kan det hända att de sakkunnigas kunskaper och policyernas innehåll inte förmedlas till forskningsorganisationernas konkreta verksamhet. En särskild utmaning för Samordningen är också att få med forskarnas röst.
Självutvärderingsrapporten avslutas med Samordningens framtidsutsikter. I och med att policyerna och de mål som formuleras i dem så småningom ska förverkligas går samordningen in i en ny fas. Dess uppgift blir då särskilt att främja samarbete kring att till exempel aktivera forskare och utveckla den öppna vetenskapens infrastrukturer. Också medverkan i forskningspolitisk debatt lyfts fram som en viktig uppgift i framtiden. Samordningens och sekretariatets treåriga resa har visat att båda alltid är redo att ta emot nya utmaningar och lösa dem med stöd av hela forskningssamfundet.
Bild: Andrew Moca, Unsplash
Du kan också vara intresserad av
