Från samordning av öppen vetenskap och forskning till samordning av vetenskap?

Seminariet uppmärksammade Samordningens fem första år och diskuterade öppenhetens inverkan på globala trender som artificiell intelligens, klimatförändring och användning av data. På programmet stod också en poesiuppläsning som engagerade publiken.

Seminariets slutsats är att framtiden ligger i att öka kompetensen och att förstå och synliggöra effekterna av öppenhet. En av förhoppningarna inför framtiden är att öppen vetenskap och forskning blir en så integrerad del av vetenskapens vardag att det inte längre finns något behov av en separat nationell samordning av öppen vetenskap och forskning.

Textgenererande AI kan inte kombineras friktionsfritt med vetenskaplig kunskapsproduktion

Salla-Maaria Laaksonen, universitetsforskare vid Helsingfors universitets center för konsumentforskning, sade i sitt föredrag om AI och öppen vetenskap att vi fortfarande måste tala om både öppen vetenskap och AI. Enligt Laaksonen tenderar människor att tänka på AI som en människoliknande aktör, men det är viktigt att komma ihåg att stora språkmodeller är statistiska modeller av språket, inte av världen. En beskrivande metafor, enligt Laaksonen, skulle därför kunna vara Ted Chiangs beskrivning av AI som en "suddig jpg-bild av nätet".

Enligt Laaksonen innebär ansvarsfull användning av AI inom forskning realistiska förhoppningar, som förutsätter öppen vetenskap för att kunna förverkligas. I framtiden kan en forskare till exempel använda AI för att hitta öppet tillgängliga artiklar eller data, eller använda AI för faktagranskning eller olika kreativa eller beskrivande processer.

Men till exempel AI:s koldioxidavtryck, snedvridning i det material som AI tränas med, bristen på transparens hos AI-företag och de algoritmer de använder kastar en skugga över AI:s utveckling. Särskilt grundläggande vetenskapliga värden som transparens, reproducerbarhet och öppenhet rimmar illa med det etos som dominerar den nuvarande utvecklingen av AI. En intressant fråga är hur en stor språkmodell som tränats med öppen vetenskap skulle se ut.

Vetenskap och demokrati visar att mänskligheten har kapacitet till globalt diskussion

I sitt föredrag reflekterade Kausals forskningschef Jouni Tuomisto över värdeprofiler inom ramen för öppen vetenskap, affärsverksamhet och innovativt beslutsfattande. Tuomistos begrepp värdeprofil beskriver en algoritm som utvärderar vilken typ av val en beslutsfattare skulle göra baserat på värderingar, uppfattningar och effekterna av olika alternativ. Begreppet har använts för att förtydliga beslutsprocesser och politisk debatt i frågor som klimatförändringar och koronapandemin.

Tuomisto konstaterade att det finns hopp för framtiden även om global avvägning inte är en mänsklig egenskap, eftersom exempelvis demokrati, vetenskap och kraften i gemensamma berättelser visar att mänskligheten inte är sina drifters fånge. Enligt Tuomisto är ett av vetenskapens yttersta syften att se till att man inte får makt genom att ljuga. Öppen forskningsbaserad kunskap är ett viktigt verktyg för att uppnå detta.   

Från öppenhet till användbarhet med hjälp Sampo

Professor Eero Hyvönen från Aalto-universitetet berättade om utmaningarna och möjligheterna med att göra öppna data användbara. Enligt Hyvönen bör fokus i framtiden flyttas från öppnande till användbarhet – öppna data är inte alltid maskinläsbara, FAIR-kompatibla eller överhuvudtaget möjliga att använda, trots sin öppenhet.

Helsingfors universitets och Aalto-universitetets gemensamma förslag  för utnyttjande av data är en kombination av den semantiska webben och öppna data. Resultatet är 21 olika "sampos", av vilka de mest populära är Sotasampo (krigssampo, på finska) och Boksampo, som lockar ett stort antal användare. Portalerna, som är byggda på rika semantiska nätverk, ger tillgång till omfattande tematiska resurser utan behov av programmeringskunskaper eller sökning i arkiv.

Genomslagskraft genom infrastrukturer för samarbete

Seminariet avslutades med en hälsning från undervisnings- och kulturministeriet och en paneldiskussion om de kommande fem åren. Anita Lehikoinen, kanslichef vid undervisnings- och kulturministeriet, konstaterade att Finland utmärker sig i en internationell jämförelse av öppenhet. Hon betonade också AVOTT-uppföljningens centrala roll och påpekade att det är en stolthet att alla viktiga finländska aktörer har samlats kring samma bord gällande öppenhet. Även om den dystra globala utvecklingen har minskat optimismen om framtiden inför de närmaste decennierna, är det ännu viktigare än tidigare att aktivt samarbeta för att främja vetenskapens och demokratins värden.

"Kunskap är en kollektiv nyttighet som inte slits ut, utan ökar i värde ju mer den kan spridas för att skapa ny förståelse" - Anita Lehikoinen, kanslichef, undervisnings- och kulturministeriet.

Henriikka Mustajoki, som för närvarande är generalsekreterare för Delegationen för informationsspridning, ledsagade paneldiskussionen att reflektera över både Samordningens aktuella landvinningar och framtidens utmaningar och mål. Eero Hyvönen fick sällskap av Laura Niemi, utvecklingsexpert vid Åbo universitet, och Mari Vuolteenaho, vicerektor vid Yrkeshögskolan Laurea.

Mustajoki betonade att det är särskilt viktigt att förstå att vi befinner oss på ett långsamt skepp som inte rör sig gratis. Under diskussionen lyftes frågan om hur deklarationer kan omsättas i konkret handling, till exempel genom kompetensutveckling och gemensamma projekt. Förutom produktion och ansvarsfullt underhåll av en nationell infrastruktur lyftes betydelsen av öppna data som en del av ansvarsfull bedömning och meritering fram som centrala teman för de kommande fem åren. Öppenhet ökar utan tvekan forskningsreslutatens genomslagskraft. Utan öppen vetenskap kommer forskningsbaserad kunskap inte att få större spridning, och den kommer inte att komma till användning.

Ett stort tack till alla som deltog på plats eller tittade på streamen!

Text: Jonni Karlsson, VSD
Bilder: Anne Haapanen, VSD