Delpolicy om öppen tillgång till forskningsdata publicerad

4.5.2021
Gröna, gula, orange, röda och blå papperstravar instoppade i sina egna fack.

Den nationella policyn om öppna forskningsmaterial och -metoder fick sin första delpolicy på vårdagarna i öppen vetenskap 2021.

Den nationella  delpolicyn är det finländska  forskningssamfundets gemensamma vägvisare för främjandet av öppen tillgång till forskningsdata.  I samband med delpolicyn godkändes också hela policyns inledning och tre strategiska prinicper. År 2022 kompletteras den med en delpolicy om öppen tillgång till forskningsmetoder.

Fokus på FAIR-principerna

Policyn sätter som mål att forskningsmaterial och -metoder ska vara så öppna som möjligt och så slutna som nödvändigt. Det innebär att material hanteras på ett ändamålsenligt sätt i syfte att uppfylla FAIR-principerna och att forskningsmetoder och -material, inklusive forskningsdata, identifieras som självständig forskningsoutput. 

Policyns tre strategiska principer definierar ramvillkoren för öppen tillgång till forskningsdata och forskningsmetoder. Den första principen betonar ansvarsfullhet i hantering, öppnande och återanvändning av forskningsmaterial och -metoder. Den andra principen fokuserar på att att göra detta möjligt, alltså på att forskare ska ha tillgång till infrastrukturer och tjänster som utvecklas enligt deras behov. Den tredje principen gäller ansvarsfull hantering av forskningsmaterial och hur detta meriteras.

God datahantering under hela livscykeln

Delpolicyn för öppen tillgång till forskningsdata sätter upp mål för det finländska forskningssamfundet och formulerar de åtgärder som krävs för att målen ska uppnås. Det första målet är att alla forsknings- och utvecklinsprojekt redan från start ska ha datahanteringsplaner som tar hänsyn till olika vetenskapsgrenars behov och faserna i datas livscykel. Det andra målet gäller verksamhetsmodeller för forskningsorganisationer för att alla som är involverade i forskning ska kunna avtala om rättigheter, villkor och licenser som gäller användning av forskningsdata. 

Det tredje och det fjärde målet fokuserar på forskningsdatas livscykel genom att fastställa målnivåer för dokumentation av forskningsdata och för lagringslösningar, infrastrukturer och tjänster. I bakgrunden ligger strävan efter forskningsdatats öppenhet, fortsatta användning, sökbarhet, interoperabilitet och tillgänglighet, det vill säga FAIR-principerna. 

Det femte och sista målet gäller utveckling av utbildning, kompetens och datahanteringstjänster. Centralt är att verksamhetsmodellen inte begränsas till de forskningsdata som öppnas – god datahantering förutsätter förvaltning under datats hela livscykel oavsett slutresultat.

Bild: Unsplash/Pixabay