Rekommendationerna för medborgarforskning har kompletterats med en guide riktad till forskare. De svenska och engelska översättningarna av rekommendationerna publiceras i december.
Vad är medborgarforskningens roll och historia i vetenskaplig forskning? Å ena sidan är medborgarforskning ett nytt begrepp, å andra sidan går dess rötter långt tillbaka i historien. Vi kan läsa om den stora julräkningen av fåglar som Audubonsällskapet ordnade år 1900 och om Thomas Jefferson, som på 1770-talet undertecknade den amerikanska självständighetsförklaringen och dessutom verkade som ivrig medborgarforskare genom att ha en termometer med sig och göra anteckningar om vädret i sin loggbok. Vid samma tid började Jefferson rekrytera frivilliga väderobservatörer i Virginia. Ur detta föddes den nationella vädertjänsten National Weather Service som existerar än idag.
Genom historien har människor utanför vetenskapssamfundet deltagit i forskning på olika sätt. Under de senaste decennierna har detta visserligen begränsats av forskningsfrågornas komplexitet och avstånd från det dagliga livet samt av behovet att upprätthålla dyr och invecklad apparatur. Situationen förändras dock snabbt. Tack vare nya informations- och kommunikationsteknologier samt förbättrad tillgång till forskningsresultat och forskningsbaserad information är medborgarforskning ett mycket aktuellt ämne igen.
Verktyg för att stödja medborgarforskning
För ungefär två år sedan bildades en arbetsgrupp för att titta på medborgarforskningens läge i Finland samt de fördelar denna form av samarbete har för forskningssamfundet. I april 2022 publicerades arbetsgruppens insats i form av Rekommendatioer för medborgarforskning (på finska), som är fast förankrad i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning. Även om det inte finns ett exakt definierat mål för medborgarforskning i Deklarationen finns det tydliga beröringspunkter, till exempel att:
- stärka samhällelig bildning och innovation
- öka forskningens genomslagskraft i samhället
- öka växelverkan mellan forskare, beslutsfattare och medborgare.
Arbetsgruppen har också tagit fram en kompletterande guide riktad till forskare. Dokumentet är en praktisk guide där medborgarforskningens definitioner, metoder samt potentiella utmaningar och framtidsperspektiv får stöd av fyra fallstudier från tre finländska universitet, där man använt sig av och reflekterat kring medborgarforskningens metoder i det praktiska arbetet. Guiden har publicerats på svenska och finska på edition.fi den 7.12.2022 som en del av Publikationsserien för ansvarsfull vetenskap.
Delaktighet ger öppenhet
Den nationella rekommendationen för medborgarforskning kom till genom samarbete inom det finländska forskningssamfundet. Den är en rekommendation för finländska forskningsorganisationer men också ett initiativ till internationell diskussion, och därför publiceras dokumentet också på svenska och engelska den 14.12.2022.
Medborgarforskningen har en betydande roll som en brobyggare mellan forskning och samhälle. Genom rekommendationerna och den kompletterande guiden har bron fått nya stöttepelare.
Text: Elena Svahn (Åbo Akademi), Jonni Karlsson (AVOTT)
Bild: Lucrezia Carnelos Unsplash
Du kan också vara intresserad av
